En liten kyrkby i en levande dalgång

Ovanåker är en stillsam kyrkby i Hälsingland, omgiven av åkrar, skogsklädda sluttningar och Voxnans älvlandskap. Orten blir lätt bara en punkt mellan Edsbyn och Alfta om man passerar för fort; kyrkan, den gamla landsvägen och gårdarna i trakten visar att detta lilla samhälle bär på en egen lång sockenhistoria. Statistiska centralbyrån redovisade 212 invånare i tätorten Ovanåker den 31 december 2010. Det är en daterad uppgift för den tätortsavgränsning som användes i den statistiken, inte ett aktuellt befolkningstal och inte hela kommunens invånarantal.

Vad källorna faktiskt berättar

Kommunens historik nämner Edsbyn i en bondeförteckning från 1276; den uppgiften gäller Edsbyn, inte byn Ovanåker. Historiken berättar sedan att bönderna i Edsbyn under 1500-talet önskade ett kapell för att få kortare väg till gudstjänsterna. Det första kapellet i Ovanåker uppfördes 1621–1622, och 1639 medgav drottning Kristina att socknen bröts loss från Alfta. Det är konkreta hållpunkter för hur en lokal kyrkby växte fram, inte belägg för att dagens ort grundades under forntiden.

Stenkyrkan som står här nu byggdes 1744–1753 nära platsen där en äldre träkyrka hade stått. Den fristående klockstapeln är av trä och ger kyrkomiljön en lågmäld profil. Inne i kyrkan finns Carl Johan Dyfvermans altarrelief från 1890 och den äldre altaruppsatsen, som flyttades undan från den gamla kyrkan och nu står vid dopfunten. Orgelns fasad byggdes 1845 av Jonas Wengström från Vängsbo; själva orgelverket har bytts ut senare. Församlingen uppger att gudstjänst firas de flesta söndagar och helgdagar, men besökare bör kontrollera den aktuella kalendern innan de planerar ett kyrkobesök.

Kyrkomiljö, gårdar och den gamla landsvägen

Ovanåker upplevs bäst i lugn takt. Kyrkan och den omgivande jordbruksbygden hänger ihop med vägnätet, gårdarna och de öppna markerna som visar hur människor arbetade och tog sig fram. Kommunens planeringsunderlag lyfter fram kulturmiljövärden kring kyrkan, prästgårdens öppna mark och den äldre bymiljön. Den gamla landsvägen nära Voxnan används också för rekreation. Pilgrimsleden Hoppet följer omkring sju kilometer av Gamla landsvägen från S:t Olofs kapell till Ovanåkers kyrka. Församlingens beskrivning nämner milstolpar och gårdar längs vägen. Man kan gå sträckan som en historisk landskapsvandring även utan religiöst syfte; kontrollera ledens skick och dagsljuset innan du ger dig av.

Kommunens historik berättar även att järn påträffades i Gymåsberget 1725 och att bergsrådet Anders Svab året därpå fick tillstånd att anlägga masugn och stångjärnshammare vid Selmån, början till Voxnabruk. Det är ett regionalt industrihistoriskt skede, inte en näring man ska lägga till själva kyrkbyn. I dag beskriver kommunens översiktsplan Edsbyn som mer industriinriktat och Alfta som tydligare präglat av tjänsteföretag; båda orterna blandar handel, arbetsplatser, bostäder och äldre gårdar. I Alfta ligger besökscentrumet Hälsingegård Ol-Anders. De närliggande gårdarna Pallars och Jon-Lars hör till de sju hälsingegårdar som togs upp på Unescos världsarvslista 2012. Några gårdar är privatägda och tar bara emot besök under vissa tider eller efter överenskommelse.

Resa hit och planera besöket

Ovanåker passar för en kort promenad som kan kombineras med mer tid i Edsbyn eller Alfta. Församlingens sida om leden uppger att buss 100 går tillbaka mot Edsbyn eller Söderhamn från vägkorsningen, men kollektivtrafikens tider ändras; kontrollera aktuell tidtabell och hållplats innan du räknar med den förbindelsen. Kommunens besöksinformation samlar boenden, matställen och aktiviteter för hela området utan att utlova en viss service i byn. Kontrollera öppettider för kyrkan, besökscentrumet och gårdarna, och ta reda på säsongens förhållanden på leden. Ovanåkers styrka ligger i sambandet mellan kyrkbyn, odlingslandskapet och den gamla vägen vid älven.

Praktiska besökslänkar