Mora är en tätort med ett större uppdrag än storleken antyder. Läget vid Siljans norra strand gör orten till en naturlig utgångspunkt för konst, hantverk och friluftsliv, men Mora är också en service- och arbetsplats för norra Dalarna. Här finns handel, skolor, kulturhus, tillverkande företag och Mora lasarett, som kommunen beskriver som akutsjukhus för länets norra delar. SCB räknade 12 830 invånare i Mora statistiska tätort den 31 december 2023. Mora kommun hade samtidigt 20 536 invånare, eftersom kommunsiffran omfattar fler byar och landsbygd. En tätort är i SCB:s statistik ett geografiskt avgränsat, sammanhängande bebyggelseområde; tätort och kommun är alltså inte samma mätområde. 2023 är det senaste året i SCB:s femåriga tätortsserie.
Det lokala näringslivet rör sig mellan vardagshandel och produkter som blivit kända långt utanför bygden. Mora kommuns näringslivssida beskriver handel, besöksnäring och tillverkningsindustri som centrala branscher och anger omkring 2 000 aktiva företag i kommunen. I Östnor växte urmakeri fram och lade en grund för metallindustrin; under 1800-talet började man också tillverka vattenkranar. Frosts knivfabrik blev så småningom Morakniv, ett varumärke byggt på en äldre regional knivtradition. FM Mattsson Mora Group producerar blandare och Wibe tillverkar kabelstegar och andra kabelsystem. Det här är en nutida industrimiljö, sida vid sida med handel, byggföretag, tjänster och turism. Kommunens företagsinformation pekar på att kultur- och naturvärdena bidrar till besöksnäringens betydelse.
En annan vardagsnära färdighet har blivit en symbol för Sverige. I Nusnäs, en by i Mora kommun utanför tätorten, täljs och målas dalahästar fortfarande för hand. Kommunens historieskildring för traditionen tillbaka till 1700-talet, då skogsarbetare snidade små trähästar i timmerkojor under kvällarna. På 1830-talet fick hästarna det växtornamenterade kurbitsmåleri som många känner igen i dag. En målad häst från Mora blev uppmärksammad på världsutställningen i New York 1939, och symbolen fick en internationell publik. I Nusnäs finns verkstäderna Grannas A. Olsson och Nils Olsson. Ett besök kan ge inblick i flera hantverkssteg, men öppettider och möjligheten att se produktionen behöver kontrolleras i förväg.
Konsten förklarar en annan sida av Mora. Anders Zorn och Emma återvände till Sverige 1896 och slog sig ned i Mora. Deras hem Zorngården byggdes om och växte under de följande åren. Emma Zorn var mer än konstnärens värdinna: hon tog initiativ till Zornmuseet, som öppnade 1939. Efter hennes död 1942 övergick hemmet och samlingarna till svenska staten genom makarnas donation. Zornsamlingarna omfattar fyra besöksmål: museet, Zorngården, Zorns gammelgård med Textilkammaren och Gopsmor, konstnärens vildmarksateljé. På museet visas akvareller, oljemålningar, skulpturer och etsningar; på Zorngården sker besöken med guide. Gammelgården, Textilkammaren och Gopsmor har särskilda säsonger. Se museets aktuella kalender och förboka om så rekommenderas.
Vasaloppet gör Mora till slutpunkt för ett av Sveriges mest välkända idrottsevenemang och ger ortens historia en dramatisk berättelse. Gustav Eriksson Vasas flykt genom Dalarna 1521 blev den historiska förebild som loppet knyter an till. Men det moderna skidloppet startade inte då: arrangörens historik visar att Moraredaktören Anders Pers föreslog en tävling 1922 och att det första Vasaloppet genomfördes från Sälen till Mora den 19 mars samma år. Att hålla isär den politiska berättelsen och det moderna evenemangets födelse gör minnet mer begripligt. I dag rymmer Vasaloppsprogrammet både vinter- och sommararrangemang i flera discipliner. Under evenemangsveckorna märks det i stadslivet; resten av året kan målområdet och museet ge sammanhang åt den stora berättelsen.
Det finns också en stillsammare Mora. Från Zornmuseet och Zorngården kan man promenera genom centrum, besöka kulturhuset och biblioteket och fortsätta mot vattnet vid Saxviken. Kommunens besökssidor samlar information om promenad- och cykelleder, badplatser och friluftsmål i omgivningarna. När vintern tillåter plogas ibland skridskobanor på Siljan och Orsasjön, men isläget måste alltid kontrolleras. Ångbåten M/S Gustav Wasa trafikerar Siljan mellan Mora, Rättvik och Leksand under sin säsong. En tur kan göra grannorterna till en dagsutflykt, men båttrafik och utomhusaktiviteter är beroende av säsong och väder.
Det går att resa hit utan bil. Mora har stationerna Mora Strand, centralt belägen, och Mora Station vid Resecentrum. Tåg går flera gånger dagligen mot Stockholm via Rättvik och Leksand och med anslutningar vid Borlänge och Avesta/Krylbo. Inlandsbanan förbinder Mora med Östersund och Kristinehamn. Dalatrafiks bussar trafikerar bland annat Falun, Borlänge, Orsa, Älvdalen och Malung, medan Masexpressen anger daglig tur och retur till Stockholm. Mora-Siljan flygplats ligger sydväst om centrum, men kontrollera om flyg går de datum som passar. För den som planerar sin resa är operatörernas aktuella tidtabeller avgörande; kontrollera byten och säsongstrafik före avfärd. Läs vidare hos SCB om tätortsstatistiken, på Moras sidor om näringslivet, kulturen och resor till Mora. Särarten ligger i mötet mellan en levande serviceort och ett ovanligt rikt kulturarv: här ryms både den handmålade dalahästen, ett konstnärshem, modern tillverkning och skidspårets målgång.