Faluns identitet sträcker sig långt utanför det berömda dagbrottet. Gator, gruvarbetarbostäder, industribyggnader, slagghögar, vattenleder och äldre bergsmansbyar ingår i samma kulturlandskap. Statistiska centralbyrån räknade 59 961 invånare i Falu kommun den 30 juni 2026. Uppgiften gäller hela kommunen med stad, mindre orter och landsbygd, inte enbart Faluns tätort. Falun är fortfarande Dalarnas regionala centrum, men den kompakta stadskärnan öppnar sig snabbt mot industrihistoria och skogs- och sjölandskap.
Bergsbruket präglade platsen långt innan staden fick en formell plan. Kommunen bedömer att kopparbrytning sannolikt förekom redan på 700-talet; det äldsta skriftliga belägget är ett bytesbrev från 1288. Den planerade staden växte fram kring Stora Kopparberget under 1600-talet, när kopparen gjorde Falun till ett ekonomiskt och politiskt centrum för Sverige. Stadsprivilegierna stadfästes 1641 och en rutnätsplan lades ut 1646. Stora Torget, Kristine kyrka och det äldre rådhuset speglar den tidens stadsambition. I Elsborg, Östanfors och Gamla Herrgården finns en annan skala: träkvarter där gruvarbetare och handelsfolk bodde nära arbetet. Världsarvet skrevs in på UNESCO:s lista 2001. Det omfattar gruvan, den planerade staden och lämningar efter bergsmansbygden – inte bara det väldiga dagbrottet.
En välkänd sägen berättar att bocken Kåre kom hem från fäboden med röda horn och visade sin ägare var kopparmalmen fanns. Falu Gruva presenterar själv detta som en legend. Den hör till platsens berättartradition men bevisar inte när brytningen började. De dokumenterade spåren säger något annat: ett kungligt privilegiebrev reglerade gruvans verksamhet 1347 och produktionen nådde sin höjdpunkt på 1600-talet. Även den röda färgen från gruvan fick ett vardagsliv. Det äldsta belägget för Falu Rödfärg är från 1570-talet. Mineralpigmentet kom att färga trähus över hela Sverige och knöt samman landsbygdens byggnadskultur med gruvans industrihistoria.
Marken bär spår av arbetet. Den 25 juni 1687 inträffade ett stort ras som skapade den väldiga öppning som i dag kallas Stora Stöten. Gruvans historik uppger att ingen människa omkom; gruvarbetarna hade gått hem inför midsommarhelgen. Brytningen under jord fortsatte i århundraden, men den sista salvan avfyrades den 8 december 1992. I dag går det att följa med på en guidad visning 67 meter ner genom gångar och bergrum. Turen tar ungefär en timme och rymmer många trappsteg; temperaturen ligger kring sex grader och hjälm samt regncape lånas ut. Kontrollera ålderskrav, tillgänglighet och bokning innan besöket. Ovan jord förklarar Gruvmuseets interaktiva utställningar teknik, arbete och gruvans betydelse för Sverige och Europa.
En stadspromenad kan börja på Stora Torget, följa Faluån och fortsätta in i ett av träkvarteren. Det var bostads- och arbetsmiljöer, inte kulisser: gruvarbetare, hyttarbetare och handelsmän levde nära ugnarna och transportlederna. Ån band samman vattenkraft och bergsbruk, medan de branta gatorna och faluröda fasaderna visar hur industrin formade vardagen. Dagens näringsliv är mer varierat. Kommunens näringslivsstrategi 2025–2030 beskriver ett småskaligt och diversifierat näringsliv med industri, tjänster, byggande, offentliga verksamheter och besöksnäring. Som regional huvudort förenar Falun utbildning och offentlig service med företag som vuxit fram ur en lång industriell tradition.
Världsarvet lockar också utanför centrum. Vattnets väg till gruvan följer äldre vattenleder, dammar, hyttplatser och bergsmansgårdar genom skogarna nordväst om gruvan. Kommunen beskriver ett sammanlagt lednät på drygt 30 kilometer och varnar för att stormskador och röjningsarbete kan påverka framkomligheten. Vid Lugnet finns den nationella idrottsanläggningen, motionsspår och vintersport. En längre utflykt går till Sundborn och Carl Larsson-gården, med en markerad vandringsled mellan Falun och konstnärens familjehem; en annan går till bergsmansgården Staberg och dess formella trädgård. Här möts olika delar av samma region: kopparindustri, hemmiljöer, landskap och konst.
Falun är lätt att nå med tåg. Kommunen anger SJ och Tågab som tågoperatörer och Dalatrafik för regionbussarna; bussnätet knyter också samman Falun och Borlänge. Stationen, bussterminalen och Knutpunkten bildar en central bytespunkt. Kontrollera operatörernas aktuella reseplanerare för avgångar och vidare resor till gruvan och besöksmål utanför centrum. Börja planeringen med kommunens historik över staden, Falu Gruvas information om gruvturen, Gruvmuseet och UNESCO:s beskrivning av världsarvet. Falun gör starkast intryck när man rör sig mellan stad och gruva: särarten ligger i hur arbete, arkitektur, landskap och rikedom en gång band Dalarna till omvärlden.