Sigtuna är en liten stad vid Mälaren där den historiska miljön fortfarande ingår i en levande vardag. Den statistiska tätorten hade 10 407 invånare den 31 december 2023, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Uppgiften gäller den sammanhängande bebyggelsen i Sigtuna och inte hela Sigtuna kommun, som även omfattar bland annat Märsta, Rosersberg, Arlanda och landsbygd. SCB:s senaste publicerade tätortsstatistik gäller 2023. Den skillnaden är viktig: här möter besökaren inte ett avskilt friluftsmuseum, utan bostäder, skolor, verksamheter och historiska miljöer sida vid sida.
Kommunens historieskrivning placerar stadens grundande i slutet av 900-talet och knyter det till kung Erik Segersäll. Berättelsen om att kungen själv pekade ut platsen hör till den lokala traditionen; det tydligare belägget finns i arkeologin och stadsplanen. Gatunätet och tomtstrukturen från omkring 980-talet går fortfarande att urskilja. Under dagens gator finns kulturlager som berättar om vardagsliv, hantverk och långväga kontakter. Sigtuna blev ett tidigt politiskt och kristet centrum, och kommunen uppger att Sveriges första mynt präglades här. Runstenar, kyrkoruiner och arkeologiska föremål gör historien konkret utan att sägner behöver behandlas som fakta. Läs kommunens översikt över kulturmiljön och museets berättelse om hamnen och strandens förändring.
Stora gatan är en bra början på en promenad. Den långa gatan förbinder små torg, trähus och Mälarens strand. Mycket är äldre, men den småskaliga trähusbebyggelsen i stadskärnan härrör till stor del från sent 1700-tal och 1800-tal. Vid Stora torget ligger rådhuset från 1700-talet, ett litet hus med fortsatt funktion som vigsellokal. Det sägs vara Sveriges minsta rådhus; formuleringen är en lokal uppgift snarare än en historisk rangordning. På Stora gatan 55 ligger Sigtuna museum. Samlingarna och utställningarna tar upp arkeologiska fynd, vikingatid, kyrkobyggande, skrivande, läkekonst och människors vardag. Museet anger öppettider alla dagar, men kontrollera aktuell information före besöket.
En kort stadsvandring kan passera de tre kyrkoruinerna och Mariakyrkan. S:t Olof är en ruin efter en stenkyrka från slutet av 1000-talet. S:t Pers kyrka började byggas på 1100-talet och var tänkt som en katedral, men den fullbordades aldrig i den planerade omfattningen. S:t Lars är den tredje ruinen; kommunen har genomfört restaureringar för att säkra alla tre för besökare. Det lilla källhuset vid S:t Olof sägs höra samman med en helig källa, vilket bör återges som tradition. Mariakyrkan, uppförd för dominikanerna i början av 1200-talet, är fortfarande församlingskyrka och ett av landets tidiga tegelbyggen. Museets guidade vandringar knyter ihop kyrkorna med stadens byggnadshistoria. En särskild runstenspromenad gör det möjligt att läsa inskrifterna på plats och passar även familjer.
Mälaren har också format Sigtunas näringsliv och besöksliv. För omkring tusen år sedan nådde vattnet längre in; landhöjningen efter istiden har stegvis flyttat strandlinjen. Under 1800-talet kom ångbåtsresenärer från Stockholm, och 1880 fick staden en riktig ångbåtsbrygga. I dag är strandpromenaden en lugn fortsättning på den historiska promenaden. Längs Stora gatan finns butiker, kaféer, restauranger och boenden, och turistinformationen ligger i museet. Kommunens arbetsliv är bredare än stadskärnan: tjänster, handel, bygg och transport hör till de större branscherna, medan logistik och besöksnäring väger tungt i kommunen kring Arlanda och dess större verksamhetsområden. Flygplatsens arbetsplatser är en del av den regionala ekonomin, inte den gamla stadens egen kärna.
Från Stockholm går det enligt kommunens besöksinformation att ta SL-pendeltåg eller SJ-tåg till Märsta och byta till buss 570 eller 575 mot Sigtuna busstation eller Klockbacken. Från Arlanda listas direktbuss 579, alternativt buss 583 till Märsta och därefter 570 eller 575. Från Uppsala anges UL-buss 101 med byte, eller tåg till Märsta följt av Sigtunabussen. Kommunen anger ungefär 50 kilometer till Stockholm, 35 till Uppsala och 20 till Arlanda med bil. Kontrollera SL:s och UL:s reseplanerare eftersom linjer och tider kan ändras. Venngarns, Skånelas, Rosersbergs och Steninge slott kan ge en vidare utflykt i kommunen, men kräver separat planering av resor och öppettider. Använd SCB:s befolkningstabell, kommunens besöksguide, vägbeskrivningen och promenadkartorna. Kontrollera aktuella tider för kollektivtrafik, museum, kyrkor och slott.