Katrineholm visar sig först vid stationen. Spåren, plattformarna och den historiska stationsbyggnaden förklarar varför den här sörmländska inlandstaden växte fram just här; några minuters promenad bort mjukar trädbevuxna parker upp transportstråket. Orten är varken en bevarad gammal handelsstad eller bara en bytespunkt. Det är ett förhållandevis ungt centrum där vardagsgator, trädgårdar och regionala förbindelser har vuxit ihop.

Folkmängden beror på vilken gräns man räknar. Statistiska centralbyrån (SCB) redovisade 23 953 folkbokförda invånare i Katrineholms statistiska tätort år 2023, med referensdatum 31 december 2023. SCB:s tätort är ett sammanhängande bebyggt område med minst 200 folkbokförda invånare. Den är inte samma sak som Katrineholms kommun, som även omfattar landsbygd och flera mindre orter. Siffran här beskriver den statistiska tätorten, inte hela kommunen.

Den dokumenterade stadshistorien börjar med två namn och järnvägen. Katrineholm har fått sitt namn från gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren. Enligt kommunens historiska berättelse hette gården tidigare Fulbonäs och ägaren Jacob von der Linde döpte om den på 1600-talet för att hedra dottern Catharina. Arkeologiska fynd visar att människor bott i trakten i tusentals år, men själva tätorten växte fram långt senare. Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg nådde platsen 1862; 1866 började en ny bana till Norrköping trafikeras och stationen blev en knutpunkt. Katrineholm fick stadsrättigheter 1917.

Järnvägen lockade människor som byggde verkstäder och företag nära stationen. Kommunen lyfter fram Carl Fredriksson, Gustaf Robert Grönkvist och August Kullberg bland de tidiga industrientreprenörerna. Deras verksamheter bidrog till att göra en hållplats mellan större städer till en arbetande ort med eget centrum. I dag pekar en kommunal näringslivsanalys på tillverkning, livsmedelsproduktion, byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt vård och andra tjänster. Det gäller näringslivets inriktningar i kommunen och dess arbetsmarknad, inte en sysselsättningsräkning bara för tätorten.

Parkmiljöerna ger den finaste kontrasten till spåren. Järnvägsparken, intill stationen, anlades 1888. Pilträd, planteringar och fontän gör den till ett lättillgängligt första stopp; en byst av August Kullberg påminner om stadens industriella början. Längre in i centrum ligger Stadsparken, anlagd i slutet av 1940-talet. Här finns en friluftsscen, lek och aktivitet, konst och säsongens planteringar i en större grön mötesplats.

I Stadsparken är Broderiträdgården ett levande mönster snarare än ett fast monument. Kommunen berättar att den tapetliknande rabatten planteras om varje år med ungefär 5 000 växter och att ett nytt mönster skapats årligen sedan 1977. Rhododendron och azalea drar särskild uppmärksamhet kring månadsskiftet maj–juni, men blomningen påverkas av vädret. Ta ett långsamt varv: jämför rabattens formella geometri med de friare träden och gångarna, och fortsätt sedan mot centrumets butiker och kaféer.

För en längre grön utflykt går Dufweholmsleden runt en del av Duveholmssjön. Besöksinformationen beskriver en två kilometer lång sträcka på mestadels plan mark, med stigar, broar och spänger; en del är tillgänglighetsanpassad. Sörmlandsledens etapper 23–30 går genom kommunens skogs- och kulturlandskap och ger val mellan olika längder. En aktuell karta behövs ändå: blöt mark, arbeten eller lokala avstängningar kan ändra den enklaste vägen. Närmare stationen passar en promenad genom Järnvägsparken, centrum och Stadsparken bra för en halvdag.

Katrineholm fungerar för den som vill ha en tågansluten bas och samtidigt komma ut bland parker, promenadstråk och vatten. Turistinformationen ligger på Stortorget 8D och kan hjälpa till att hitta en öppen servering, ett evenemang eller en led för just resdagen. Kontrollera tågs och bussars tider, parkevenemang, ledskick och säsongsöppna verksamheter innan avfärd; utbud och tidtabeller ändras.

Användbara länkar