Färgelanda är en liten centralort i sydvästra Dalsland, där Valbodalens öppna jordbruksmark möter skogarna på Kroppefjäll. Orten är ingen kuliss med enbart bevarade fasader. Den fungerar fortfarande som kommunens vardagscentrum: kyrkan på höjden, ett stationssamhälle från järnvägsepoken, butiker och kommunal service samt gång- och cykelvägar som snart lämnar bebyggelsen för ån och landskapet.
Invånarantal beror på vilket område som avses. SCB redovisade 1 938 folkbokförda i den statistiska tätorten Färgelanda den 31 december 2023. Det är det sammanhängande bebyggda samhället, inte hela kommunen. Färgelanda kommun hade 6 266 invånare den 30 juni 2026. Uppgifterna gäller alltså olika geografiska områden och olika datum.
Före Lelångenbanans ankomst 1895 var Färgelanda främst ett kyrkligt sockencentrum, utan någon större tätortsbildning. Den nuvarande kyrkan står högt och syns vida omkring. Byggnaden stod färdig 1871 och invigdes 1873; den medeltida föregångaren låg på den äldre kyrkogården strax söderut. Inne i kyrkan finns bland annat en dopfunt i täljsten från 1200-talet. Tillsammans med prästgården och äldre skolhus bildar kyrkan en historisk miljö mitt i ett samhälle som vuxit vidare runt den.
Järnvägen mellan Uddevalla och Bengtsfors gick från 1895 till 1964 och gjorde Färgelanda till stationssamhälle och handelsplats för bygden. Dalslands folkhögskola startade här 1905; småindustri och sågverk bidrog också till att tätorten växte. Under senare delen av 1900-talet fick plasttillverkning och fordonsindustri större betydelse. Kommunen beskriver plastindustrin som dominerande i Färgelanda och pekar ut IAC Groups anläggning som en viktig privat arbetsgivare. I det omgivande Valbodalen finns samtidigt jordbruk, skogsbruk, handel, offentlig service och mindre företag.
Den förhistoriska miljön ligger nära inpå. Håvesten och Ättehögskullen ligger cirka 1,5 kilometer söder om samhället vid väg 172. Här finns gravhögar, stensättningar, domarring och resta stenar från äldre järnålder. Det är de arkeologiska lämningarna som belägger platsens långa bruk; senare berättelser bör inte göras om till säkra fakta. En dokumenterad lokal sed är däremot att människor samlades här kring midsommarbål ända fram till 1840-talet. På en längre utflykt kan man även se bronsålderns hällristningar vid Brötegården och Ödeborgs museum med sitt gravfält. Kontrollera besöksförhållanden och använd angivna parkeringsplatser; delar av omgivningen är privat mark.
Centrumhuset vid torget samlar bibliotek, konsthall och café, medan kommunen, skolor, förskola, livsmedelsbutiker, andra affärer och vårdservice ger orten dess tydliga vardagsfunktion. Valboån och kyrkbacken ger korta promenader nära centrum. Kommunen beskriver gång- och cykelvägar till Stigen och Ödeborg; vägen mot Ödeborg följer den gamla banvallen intill ån. Harvens dag är ortens välbesökta sensommarmarknad, vanligen kring månadsskiftet augusti–september. Kontrollera årets datum i evenemangskalendern.
För längre vandring fortsätter man norrut mot Högsäter och Kroppefjäll. I naturreservatet Ragnerudssjöns branter går en gulmarkerad rundslinga på fyra kilometer. Den är kuperad och klassad som svår; den brantaste stigningen leder upp mot utsikten över sjön. Vägen 172 förbinder bygden i riktning mot Uddevalla och Bengtsfors, och Västtrafik kör regionala bussar samt bokningsbar närtrafik där vanlig linjetrafik saknas. Kontrollera dagens avgångar, hållplatser, ledmeddelanden och säsongsöppettider innan avfärd.
